Uppsalahelg.
Jag och Fredrik träffade en mycket märklig man vid busshållplatsen idag, när jag skulle hem från Uppsala. Märklig är ordet. ja ni kanske förstår, efter att jag citerat honom..Han satt i en rullstol med en krycka.
"Brukar det inte va mycket folk här i parken? Narkomanjävlar? va? Hör ni vad jag säger?"
Fredrik: "näe det brukar det inte vara typ".
Mannen: "Vadå typ..jag är inte ute efter typ..jag frågar dej om det brukar va mycket folk...Är du nervös?...Jag är den siste torpeden..Ser du den grå kaninen där borta..
(vi trodde att han såg i syne..men just då såg vi faktiskt kaninen, och sa det, då blev han till sig och hoppade upp ur rullstolen)
"Sofia heter den!!..jag håller på att dressera henne till torped också..Narkomanjävlarna ska inte få äta upp henne...Hon bor i den här hatten, den kostar 50 000 kronor..ser du..det står sombrero här..jag fick den som en gåva av en spansk terrorist..Om jag blåser i mitt munspel nu så ska du se att sofia kommer som ett skott..jag låter henne få hoppa runt fritt där borta...ser du? Hon jagar fåglar!! den enda kanin som jagar fåglar...
(Lite tystnad..vi försöker diskret dra oss lite längre ifrån mannen..Men då..)
" Vet du vad en sagolik dryck är? 90 procentigt och sagolik blåbärssoppa..det är vad jag kallar sagolik...(!!) Jag har blivit skjuten här va..knivhuggen här...blivit av med en tå...Men ingen rår på mej..Narkomanjävlarna..kolla här.!!..
(visar upp en arm full av ärr, och röda hål i armvecket, men det är musklerna han vill visa)..."
Michelle: "Ojoj..okej..Men ska du inte gå och fånga in kaninen nu?
Mannen: hah det går ju inte..hon är för snabb va..jag hinner inte ikapp..
Michelle: Men du kan väl försöka?
Mannen: Nu kommer dom!! narkomanjävlarna!!..de kommer där och cyklar!..."
(Mannen stapplar iväg mot sin grå kanin och narkomanjävlarna)..sedan såg man honom inte mer och min buss kom.
Undrar hur det gick för kaninen.
Jösses. Folk. Tragiskt. komiskt. Men mest riktigt tragiskt.
Sedan satt en tant och nynnade framför mej på bussen. Det var ingen vanlig nynning..utan lite hysterisk nynning..Först tyckte jag det var ett trevligt intiativ och nynna lite..men sedan blev jag helt stirrig och sedan somna jag.
Helgen var himla bra. Nu har jag äntligen sett Gamla Uppsala högar, och druckit kaffe med åskan dundrande, Kvävt hysteriskt fnissande åt män i tighta cykelkläder, tyckt att allting överallt varit väldigt fint, haft mensverk, skrattat åt jönsonligan, häpnat över hur smuligt det kan va i en studentkorridor, blivit impad av Annas imitation av Borat, duschat i en äckelig källare, gått och gått och gått, njutit av doften av skog, gosat med en översocial katt utan att nysa, Umgåtts med bästa Fredrik och hans korrekamrat Anna, och sovit på ett golv.
5 toast.
Tack och hej, leverpastej.
"Brukar det inte va mycket folk här i parken? Narkomanjävlar? va? Hör ni vad jag säger?"
Fredrik: "näe det brukar det inte vara typ".
Mannen: "Vadå typ..jag är inte ute efter typ..jag frågar dej om det brukar va mycket folk...Är du nervös?...Jag är den siste torpeden..Ser du den grå kaninen där borta..
(vi trodde att han såg i syne..men just då såg vi faktiskt kaninen, och sa det, då blev han till sig och hoppade upp ur rullstolen)
"Sofia heter den!!..jag håller på att dressera henne till torped också..Narkomanjävlarna ska inte få äta upp henne...Hon bor i den här hatten, den kostar 50 000 kronor..ser du..det står sombrero här..jag fick den som en gåva av en spansk terrorist..Om jag blåser i mitt munspel nu så ska du se att sofia kommer som ett skott..jag låter henne få hoppa runt fritt där borta...ser du? Hon jagar fåglar!! den enda kanin som jagar fåglar...
(Lite tystnad..vi försöker diskret dra oss lite längre ifrån mannen..Men då..)
" Vet du vad en sagolik dryck är? 90 procentigt och sagolik blåbärssoppa..det är vad jag kallar sagolik...(!!) Jag har blivit skjuten här va..knivhuggen här...blivit av med en tå...Men ingen rår på mej..Narkomanjävlarna..kolla här.!!..
(visar upp en arm full av ärr, och röda hål i armvecket, men det är musklerna han vill visa)..."
Michelle: "Ojoj..okej..Men ska du inte gå och fånga in kaninen nu?
Mannen: hah det går ju inte..hon är för snabb va..jag hinner inte ikapp..
Michelle: Men du kan väl försöka?
Mannen: Nu kommer dom!! narkomanjävlarna!!..de kommer där och cyklar!..."
(Mannen stapplar iväg mot sin grå kanin och narkomanjävlarna)..sedan såg man honom inte mer och min buss kom.
Undrar hur det gick för kaninen.
Jösses. Folk. Tragiskt. komiskt. Men mest riktigt tragiskt.
Sedan satt en tant och nynnade framför mej på bussen. Det var ingen vanlig nynning..utan lite hysterisk nynning..Först tyckte jag det var ett trevligt intiativ och nynna lite..men sedan blev jag helt stirrig och sedan somna jag.
Helgen var himla bra. Nu har jag äntligen sett Gamla Uppsala högar, och druckit kaffe med åskan dundrande, Kvävt hysteriskt fnissande åt män i tighta cykelkläder, tyckt att allting överallt varit väldigt fint, haft mensverk, skrattat åt jönsonligan, häpnat över hur smuligt det kan va i en studentkorridor, blivit impad av Annas imitation av Borat, duschat i en äckelig källare, gått och gått och gått, njutit av doften av skog, gosat med en översocial katt utan att nysa, Umgåtts med bästa Fredrik och hans korrekamrat Anna, och sovit på ett golv.
5 toast.
Tack och hej, leverpastej.
Jag vid högarna.
Fin kyrka, i gamla uppsala. Precis brevid gamla uppsala högar.
Jag som frihetsgudinna. Mitt nya jag. Yey!
